På svenska


Jag, Petra

Jag är 38 år och bor i östra stamstaden i Helsingfors. Jag gav mig in i kommunalpolitiken eftersom jag i mitt arbete som socialarbetare såg saker jag inte kunde påverka och vilka jag visste att krävde politiska beslut för att kunna lösas. Nu är jag medlem i stadsfullmäktige, medlem i fostans- och utbildningsnämnden samt ersättare i nämndens finska sektion. Jag ställer upp i riksdagsvalet 2019 för att vår framtid hänger på att vi gör bättre klimat-, utbildnings och socialpolitik. (Rulla ned för valteman.)

Mina motioner i fullmäktige har bl.a. haft som syfte att rätta till lönegapet i lågavlönade och kvinnodominerade branscher (en motion som staden nu börjat verkställa), sänka utsläppen som orsakas av flygresor, åtgärda bemanningen i halvdagvården, säkra övergångsställen, förbättra socialarbetares välbefinnande i arbetet, befrämja gatukonst och utnyttja matsvinnet. I nämnden har jag försvarat specialpedagogiken, små gruppstorlekar och alla barns lika rätt till småbarnspedagogik.

Jag är doktorand i socialt arbete vid Helsingfors universitet. Innan arbetade jag som socialarbetare med vuxna i Östra Helsingfors samt som ledande socialarbetare i Esbo. I min avhandling undersöker jag hur konstbaserade metoder kan för att befrämja delaktighet och demokrati inom socialt arbete. Jag har en politices magisterexamen i socialt arbete och en tidigare avlagd socionomexamen (yh). Tidigare har jag också arbetat som socialhandledare med vuxna, unga och åldringar.

Jag är feminist: mänskliga rättigheter, miljön och djurens rättigheter står mig nära. På fritiden har jag deltagit i föreningslivet i människorättighetsorganisationer. Mina käraste hobbyer är att sjunga och skriva.



Valteman



FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA


Vi bygger ett system baserat på offentliga tjänster som tar hand om alla och där det är lätt att hitta den hjälp man behöver. Sote-reformen får inte förverkligas på starkas villkor.


Vi måste satsa på på basservicen för att sänka behovet av specialtjänster i framtiden. Vi måste också våga satsa på preventiv vård och lågtröskeltjänster.


En kompetent social- och hälsovårdspersonal ska också visas uppskattning genom lönen: branschens löner måste höjas och arbetsförhållandena sättas i skick.


Både de som använder tjänsterna och de som arbetar med dem bör ha möjlighet att delta och påverka tjänsterna. Kamratstödets betydelse bör beaktas bättre vid tjänsterna.


Nivån för grundtrygghet bör höjas och stödsystemet ska göras enklare för den sökande.


Inom socialtjänsten ska ett maximiantal klienter per anställd skrivas in i lagen.



FÖR FOSTRAN, UTBILDNING OCH VETENSKAP


Bemanningen inom småbarnspedagogiken måste vara i skick, även under vardagen, varje dag, vid varje klockslag. Den subjektiva rätten till dagvård och mindre gruppstorlekar ska nedtecknas i lagen.


Särskilt stöd ska vara tillgänglig för alla som behöver det – från småbarnspedagogik till grundskola och andra stadiet.


Kvaliteten i yrkesundervisningen ska säkerställas striktare i lagen än nu.


I den grundläggande utbildningen måste vi säkra jämlika utgångslägen för alla oberoende av var man är bosatt.


Både grundundervisningen och småbarnspedagogiken ska i högre än nu beakta icke-diskriminering och klimatmedvetenhet. Småbarnspedagogiken ska säkerställa att jämställdhet mellan könen förverkligas.


Kompetent personal ska visas uppskattning genom lönen: branschens löner bör höjas och arbetsförhållanden måste sättas i skick.


Vetenskapens basfinansiering bör tryggas: vetenskapen och forskningen är basen för allt kunnande. Vi måste hålla fast vid forskningen och kompetenta människor. det är viktigt såväl för klimatet och pedagogiken, som för social- och hälsovårdstjänsterna. Kompetens och utbildning som anskaffats utomlands ska lättare kunna godkännas än nu.


Politiken ska baseras sig på kunskap och beslutsfattande ska tillgodogöra sig av forskningsrön.



FÖR MILJÖN OCH KLIMATET


Ett kol- och torvfritt Finland senast 2025.


Suomen on otettava käyttöön lentovero ja panostettava raideliikenteen kehittämiseen.
Finland behöver en flygskatt och satsningar på spårtrafik.


Energieffektiviteten i byggnader bör förbättras, byggkvaliteten ska satsas på och inneluftsproblemen lösas.


Politiken ska underlätta en övergång till en mer vegetariskt baserad kosthållning och inhemska producenter ska stödjas under den.


Gruvlagstiftningen bör reformeras och gruvdrift som skadar naturen permanent bör upphöra.



FÖR KULTUREN


Konstämnenas ställning ska stärkas inom grundskolan. Alla barn och unga ska ha rätt till att utöva konst.


Det behövs nya lösningar för konstnärers utkomst och särskilt utsatta branschers verksamhetsmöjligheter ska garanteras.


Nya och tillämpade konstarter ska stödjas vid sidan om etablerade och dessa ska inte sättas i motsatsförhållande till varann.



FÖR JÄMLIKHET


Familjeledigheten bör förlängas enligt modellen 6+6+6, så att föräldrarna kan dela ledigheten mer jämnt.


Det behövs ett täckande löneprogram för att förverkliga jämställda löner.


Translagen ska skrivas om. Lagstiftningen ska säkerställa allas rätt till självbestämmande.


Lagstiftningen som berör våld i nära relationer bör trygga offrens säkerhet bättre. Tjänster riktade till offer (och förövare) ska vara tillgängliga snabbt på alla håll i landet.


Asylsystemet bör behandla alla sökanden jämlikt och humant. Familjeåterföreningar ska göras enklare för att uppnå bättre integration.


Dyrt boende i huvudstadsregionen ska åtgärdas genom att bygga fler rimligt prissatta bostäder för att alla ska ha en jämlik möjlighet till ett hem.




Blogg på svenska:

***

Lördag 4. februari 2017
Social- och hälsovårdsrevolution i välfärdssamhället

Det pågår en revolution i vårt välfärdssamhälle. Vi befinner oss i ett läge där de offentliga service nedbrytas och bolagiseras genom regeringens social- och hälsovårdsreform. För en del av service håller man på att planera tjänstepaket för vilka man kan räkna fasta priser. En sådan reform har aldrig genomförts någonstans men i Finland ska man genomföra hela den stora reformen i två år. Sakkunskap och tjänstemän signalerar att reformen riskerar att leda till ökad olikvärdighet samt skjuta tjänsterna isär men de har inte blivit hörda om sitt bekymmer. Socialvårdens professionella är omedvetna om sin framtid. Ska de i fortsättningen jobba inom privata social- och hälsovårdscentraler och ge tips och råd för relativt välmående medborgare om deras vardagliga svårigheter? Eller i landskapen för att ge nödhjälp vid det sista tillfället för dem som på grund av reformen inte längre har tillgång till bastjänster?

Socialt arbete och socialvård har inte fått säga sitt vid reformens förberedande arbete. Man kan fråga om expertisen och de professionella har gjort det de kunnat för att påverka reformens innehåll. Kan vi fortfarande lägga fram vårt intryck och påverka ställning av det sociala i den här reformen? Som socialarbetare och en som är delaktig i det kommunala beslutsfattandet har jag granskat mycket kring den här frågan.

Det grundläggande problemet i denna frågeställning enligt min uppfattning är att utgångspunkterna i social- och hälsovårdsreformen bryter mot socialt arbetes etiska riktlinjer. Medborgarnas faktiska behov kan aldrig styra serviceutbudet i landskapen utan man har satt ett tak för kostnader. I de här omständigheterna är det inte möjligt att trygga förverkligandet av människovärde för åldringar, funktionsnedsatta och andra som behöver mycket stöd. Dessutom kommer reformen att öka klientavgifter inom tjänster. Redan nu påverkar individens ekonomiska ställning dennes hälsa, välmående och även livslängd. När pengar allt oftare utgör ett hinder för en att söka service kommer dessa problem bli ännu mer allvarliga. Reformen innebär också ett antal andra faktorer som ökar olikvärdighet.

Vad då är socialt arbetes ställning i social- och hälsovårdreformen? I fall reformen träder i kraft bör socialt arbete stäva efter att den påverkar de mest utsatta så lite som möjligt. Det kan även ske att socialt arbete ännu oftare agerar och påverkar inom medborgarsamhället i stället för myndighetssystemet. Just nu måste socialt arbete lyfta fram reformens problem och med alla medel förhindra det att reformen ska verkställa i den formen man nu planerat.



Onsdag 18. januari 2017
För lekparkers och bra dagvårds skull

I januari fattade vi många bra beslut i den förskolepedagogiska komissionen. Vi bestämde att byggning av tre nya lekparksbyggnader ska påbörjas i Kotinummi, Brahe och Lohikäärmepuisto. Jag är väldigt glad över att lekparker i flera stadsområden väl togs till hänsyn. Lekparksbyggnader är ett fint särdrag i Helsingfors stad. De erbjuder utrymme för viktiga aktiviteter till närområdens småbarnsfamiljer samt eftermiddagsverksamheter för små skolelever. Fastigheterna i Brahe, Lohikäärmepuisto och Kotinummi går inte längre att användas. Alla de nya byggnaderna behövs. 




Vid årsskiftet diskuterades det dagvårdens läge i media. Jag skrev om ärandet till HS. I höstas kontaktades jag mer än vanligtvis gällande det att personalen på daghem cirkuleras mellan grupper. Enligt förordningen om småbarnspedagogiken som trädde i kraft i höstas får det vara högst sju barn per en arbetstagare. Blir personalen på daghem sjuka flyttas personal från en grupp till en annan. Det här riskerar för att sänka småbarnspedagogikens kvalitet och gör det svårare att hjälpa de barn som behöver mer stöd.


Konkurrenskraftsavtalet förutsätter att barnomsorgsverket ska nå besparingar på 1,4 miljoner euro som enligt planen borde ha skett genom att cirkulera personal ännu mer mellan daghem. Förskolepedagogiska komissionen tog ställning till att stadsstyrelsen måste följa att konkurrenskraftsavtalet inte leder till att personalen cirkuleras mellan grupper mer. Här ska stadsstyrelsen känna till sitt ansvar. I fortsättningen måste vi jobba för att daghem ska få mer fastanställda ersättare. Ytterligare tog komissionen ställning till att stadsstyrelsen ska beakta den verkliga utökningen i antalet barn.

Sist men inte minst: komissionen uttalade om min proposition att städningstjänsternas daghemsbiträden inte borde omplaceras till Helsingfors servicecentral utan de skulle också i fortsättningen tillhöra samma arbetsgemenskap med den övriga personalen. Beslutet är glädjande: vuxna som jobbar med barn inte borde bytas kontinuerligt.


Ei kommentteja:

Lähetä kommentti